Ibland undrar jag om jag kommer klara livet.Det känns ibland som allt arbetar emot mig,som något försöker kväva mina skrik och sakta ta livet av mig. Men nej,så är det inte.Livet har sina motgångar.Vissa får fler och andra mindre. Man måste se bortom horisonten,sikta mot stjärnorna. Jag skulle inte sitta här idag och skriva detta om jag inte fortsatt leva.Ta varje dag som den kommer.Jag har fortfarande många frågor,funderingar och känslor men jag klarar vardagen mycket bättre idag än jag gjorde för två år sedan.

Som rubriken säger,så sårar alla någon ibland.Ibland med flit men oftast omedvetet. Man kan inte leva i konstant rädsla att såra någon eller rädslan att förlora någon. Alla är vi människor,och vi kommer alla ta snedsteg,såra någon eller rent av klanta till det som fan."Det största är ej att aldrig falla,utan att resa sig upp efter varje fall". Vi behöver ta oss upp igen efter varje fall.Men många klarar det inte utan hjälp,andra vill inte eller accepterar inte hjälp.Andra orkar inte.Oavsett anledning så borde man kämpa vidare.Varje dag borde man ta ett steg ut i världen och göra något man kanske inte skulle göra annars. Leva fullt ut,vara lite galen , vi lever bara en gång. Om vi spenderar varje dag med att sitta i ett mörkt hörn och gråta eller vad som helst så kommer vi missa möjligheter.Chanser att göra något kul,chanser att möta nya personer som senare i livet kunde ha betytt mycket.Jag vet inte om ödet finns,men slumpen finns.Alla beslut är en möjlighet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag älskar dig så jävla mycket. Jag har alltid sett dig som min räddande ängel. Men efter dessa två dagar så verkar det som du kommer lämna mig när som helst. Jag vet att du inte kommer det. Du har sagt det flera gånger. Men känslan finns där. Du har...

Du kväver mig. Jag kan inte andas. Jag kämpar med gråten i halsen. Du mördar alltid min livslust. Du får mig vilja dö. Lämna världen direkt. Varför måste du vara så jävla brutal? Jag kommer aldrig kunna bli stark,för du finns alltid där och kväver mi...

Du sa förut att du gillade hennes stil. Den var häftig och du skulle inte ha något emot om jag började klä mig så. Men så fort jag bär något som du anser inte är "min stil" så påpekar du det. Jag är inte arg eller ledsen,jag bara insåg dubbelmoralen....

Sakta så tror jag att jag förstör vårat förhållande. Det tär på mig. Det sårar mig varje gång jag tänker på det. Kommer du få nog? Kommer du inse att du inte orkar med mig längre?   Jag försöker vara den perfekta flickvännen.Jag försöker göra dig...

Jag hoppas att med denna text så kommer jag minska din rädsla lite..Jag vet inte,men jag hoppas.   Jag tror inte jag tvekar på mina känslor egentligen,för jag älskar dig,jag tror jag tvekar på om dom kommer hålla.Jag är så van vid att i nästan al...